För ungefär ett år sedan fick jag frågan: Vad är dina drömmar? Efter en tyst stund och med en klump i halsen insåg jag att jag har väldigt få drömmar. Visst, det finns vaga idéer om att vara lycklig och drömmar av typen "typ resa någonstans" men konkret definierade drömmar hade jag inte. Frågan ställdes under en tid när jag kände att jag mest överlevde och inte levde. Det hände det spännande saker i vardagen och livet var absolut inte meningslöst men det var verkligen precis vad jag klarade av och jag ansåg nog att det där med drömmar, det fick jag ta när jag hade lite mer tid... Det här gjorde mig väldigt ledsen och jag var tvungen att möta det faktum att jag var för rädd att drömma för att jag var rädd att misslyckas.
 
Ett år har gått och idag kom jag på mig själv med att stå och väga snacks-på-pressbyrån vs mitt-framtida-boende-och-härliga-ostressiga-liv mot varandra och skippade det onödiga godiset. Det låter säkert löjligt och högtravande, kanske tillochmed som att jag är onödigt hård mot mig själv. Det som det gör för mig är att jag i den stunden får en glimt framåt om vad som (kanske) komma skall, det får mig inte att längta bort från vardagen utan tvärtom, kunna leva i nuet för jag känner mig lite tryggare i att framtiden har något härligt med sig. Vad det än är så är det hoppfullt att kunna dyka in i min drömvärld med klara bilder och skarpa färger och vara där en stund, trygg i förvissningen om att jag i det läget gör vad jag kan i nuet för att nå mitt mål i framtiden.
 
Jag övar också på att drömma stort och luftigt och obehindrat. Även om saker som är riktiga högoddsare som jag inte ens är säker på att jag vill ska hända men som för att öva mig på gränslösheten. Varje kväll glider jag in i en värld där jag är tv-kock, os-medaljör, jordenrunt-resare eller varför inte bara riktigt snyggt klädd? Ofta intervjuas jag i någon form och så får jag berätta hur jag kom dit jag är.
 
De viktigaste drömmarna eller målen om vi så vill namnge dem tror jag är de konkreta målen, med en plan för hur vi ska nå dem men för mig så måste jag aktivt öva mig på att tänka utanför boxen hela tiden och där hjälper mina osannolika dagdrömmar mig väldigt. Pröva vetja! Funkar bra att göra på kvällen, när man städar, eller framförallt klassikern laga mat och låtsas att tv filmas.
 
Blev det lite för flummigt idag? Jag tycker inte det, att drömma vilt var det som startade igång hela apparaten med en längtan efter ett fritt liv och så småningom har det fördelats till ett otal mindre planer.
 
Hur kan jag få vad jag vill ha, om jag inte vet vad jag vill ha?

Liknande inlägg

1 kommentarer

den ekonomiksedyslektikern

21 Feb 2015 16:08

Här är en dagdrömmare till! Dels konkreta framtidsmål som du nämner men också helgalna drömmar som tidsfördriv. T ex när jag sitter på tåget och har tre timmar kvar av tågresan, spotify är på och i mitt huvud står jag på Tv4: as Idolscen. Naturligtvis sjunger jag fantastiskt bra, bättre än någon som varit med faktiskt. I verkligheten skulle jag betalt en miljon för att slippa, har nämligen scenskräck å det grövsta. Därtill tycker jag Idol är ett vuxenmobbningsprogram som folk säkert ångrar i flera år att de varit med i. Men som sagt, drömma iväg går bra, så länge det tar en framåt (kan behövas med dagens tågtrafik)!

Svar: Härligt! Tror att dagdrömmeri är nyttigt! Bredda sin horisont och älskar att du också kör på och fantiserar om sådant som kanske inte ens är en dröm. Det är det som är så härligt med fantasier :)
optimeralivet.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej