Jag bor som bekant i en liten liten lägenhet, en hyresrätt. Vi har alla möbler vi behöver, det får inte plats mer saker och jag gillar det faktiskt som det är vilket innebär att inredningsprylar och "göra-om-hemma"budgeten är mycket liten, nästintill obefintlig. Mat tycker jag att jag och min sambo har kommit till en bra nivå på, dvs vi äter ute max en gång/månad, tar med matlåda varje dag och köper istället lite mer kött och fisk hem som kostar några kronor mer men verkligen gör maten roligare.
 
Allt som allt så är det inte så mycket som stör den månatliga ekonomin förutom kläderna... Jag tillhör faktiskt inte de tjejerna som har massvis med dyra kläder och bara kan börja rensa för att få en bättre garderob. Jag har alltid prioriterat att spara pengarna för resor och annat, vilket jag är rätt nöjd med, men det betyder att jag faktiskt "måste" köpa nya kläder emellanåt. Jag har börjat intressera mig för kläder mer och mer också, och kanske framförallt värdet av kvalitét men det är här jag itne riktigt är hemma än. 
 
Jag har så svårt att känna vad något är värt. Jag litar inte på mig själv när jag provar ett plagg, för även om jag tänker på det i en vecka så kan jag ändå, när jag köper det, ångra mig flera veckor senare. Jag har helt enkelt ingen solklar inre stilkompass än. Men jag börjar närma mig!
 
Jag kan absolut lägga mer pengar på en kappa som jag vet är stilren och kommer funka i flera år eller ett par vandringskängor som inte riktigt är så fashion-känsligt haha, men det är när det kommer till halvtrendiga saker jag blir så osäker... Tidigare var jag mer av inställningen att en tråkig tröja kan man köpa på rea men den fina partyklänningen, den är värd fler kronor! Nu säger jag som Brasse:" FEL FEL FEL FEL FEL!"
 
Det är ju istället tvärtom man ska göra! Min reflektion är att när det gäller plagg enklare i designen och i ex bara bomull eller kashmir så är det så att kvalitén ökar linjärt med priset, till en viss gräns så klart. Var man har den gränsen själv är det luriga men det börjar iallafall jag komma underfund med. Dessa plagg används mycket och ofta och tvättas och matchas till allt. Visst kan man sträva efter att ha en garderob med bara sådana plagg men då de ofta är ganska neutrala och i tidlös design så blir det ärligt talat en rätt tråkig look om man inte bryter av ibland med något roligare.
 
En partyklänning eller en flashig topp kanske används högst ett par gånger och i många fall behövs knappt tvättas, där spelar faktiskt kvalitén mindre roll! Visst, den kanske inte blir så rolig efter 10:e tvätten men sannolikheten är större att plagget blir omodernt eller att jag växer ur den innan det händer. 
 
Häromdagen gick jag på bal i en klänning för 349 kr, den kanske inte hade bästa kvalitén men den var härlig och mycket fin och kommer kunna fungera utmärkt de kanske 3 gångerna /år som den används. De höga skorna till, för även de en billig peng (dock äkta skinn, smärta annars!) funkade även dem utmärkt. De köptes för 6 år sedan och har använts kanske 10 ggr. De blev en bra avvägning mellan att köpa skinnskor men inte något speciellt märke då det inte hade varit värt det.

Som sagt, jag har fortfarande lång väg kvar, köpte i våras ett linne för 600 kr (i min värld MYCKET pengar) som hade bra kvalitét men som jag nu kännner var alldeles för dyrt. Jag gillar det dock så ju mer tiden går desto mer sjunkar kostnaden/användningstillfälle.
 
Hur tänker ni kring kläder och kostnader? 
Satt precis och skulle klicka hem en ny foundation. Yes, det mest ekonomiska hade varit att inte använda smink alls men då kommer frågorna om jag är sjuk/varit uppe hela natten/ blivit en vampyr så det är inte ett option. Det fanns inte i min vanliga butik så då tänkte jag att jag köper det från en nätbutik - egentligen ett så mycket smidigare alternativ från början när man vet vad man ska ha. En snabb koll på prisjakt.se och på tredje försöket så hade jag rätt nyans 50 kr billigare än i butik. 100 kr istället för 150 kr - perfekt! Ingen frakt och jag slipper ner på stan och bröta. SÅ nöjd. Tid för ansträngningen? 3 minuter.
 
Ibland är det inte svårare än så! Har ni fler tips kring billig nätshopping?
 
 
Jag försökte tänka igenom när jag började läsa bloggarna jag gillar och på allvar fundera på det här med sparande, downshifting, minimalism och helt enkelt att gå sin egen väg, att inte vara en slav under lönearbete hela livet. Jag kan spåra min steg tillbaka till förra året ungefär vid denna tidpunkten men vad det var som gjorde att jag hittade exempelvis minimalisterna och snålcoachen osv vet jag faktiskt inte. Jag tror att det var någon youtubevideo om alternativa boenden i kombination med att jag såg ett program om en som byggde ett nybyggt hus på ett ekonomiskt sätt.. 
 
Någonstans där föddes ett intresse kring att ta makten över mina pengar och min tid. Jag har för det mesta varit sparsam, i perioder mycket mer nitisk än vad jag är nu, men jag började helt enkelt att få in alla mina tankar och ambitioner under någon slags rubrik och med ett tydligare mål - en vilja att styra min egen tid. 
 
Under året som gått så har jag långsamt blivit bättre på rätt mycket, om jag får säga det själv. Jag håller en budget, jag skriver ner varje litet inköp och har nu stenkoll på alla utgifter gjorda sedan januari 2014. Mycket intressant att se! Jag har tack vare budgeten kunnat köpa lite dyrare saker med kvalitet som jag är mycket nöjd med.
 
Jag upplever att med minimalism har en del av den tidigare stressen jag kunde känna över mitt hem, att jag inte hade tillräckligt med saker och att det borde dekoreras mer bytts ut till en känsla av att det är väldigt skönt med nästan tomma väggar och att det räcker med två ljusstakar på bordet. Skönt!
 
Jag var en sväng på IKEA i helgen - gillar verkligen att gå omkring där! Det kanske rimmar illa med det jag skrev ovan men jag gillar att gå i affärer och titta på saker, men jag har inget behov av att köpa saker jag inte behöver. Det känns friare än förut då jag kände att jag borde införskaffa exempelvis en tavla och jag blev tokig av att inte hitta någon jag gillade. Nu släpper jag det bara och accepterar att den väggen får vara tom istället.
 
Min kära moder är ingen storshoppare men likt många andra har hon ett stort behov av att äga allt så man inte saknar något. På sommarstället är det numera lika fullt, om inte mer, med specialprylar och saker som kan vara bra att ha någon gång typ. Det är dock mycket imponerande att det alltid finns en ny lampa när någon går sönder men behöver vi egentligen alla sakerna när köpcentrat ligger 15 min bort..? 

Nåja, på den punkten är vi helt enkelt olika. Jag mår bra av mindre saker - hon mår bra av att ha tryggheten med mycket grejor.
 
Jag pratade med en vän idag som, liksom jag, avslutar ett krävande skolår, och vi kom fram till att likt en förenings årsberättelse borde även vi reflektera över var vi är och vad vi åstadkommit ibland. Visst, det görs någons slags hetsig 31 december- reflektion men jag har alltid känt att inför semester eller sommarlov sätter man punkt så mycket mer tydligt. Dessutom är det mycket härligare att reflektera i en promenad i solen än i slönslask. Fact.
 
Hörs snart igen, tentaplugget närmar sig och därmed börjar blogg-prokrastineringens intensivaste tid!
 
 

Liknande inlägg