När allt kommer på en gång. Förkylning, PMS, stora frågor snurrar runt i ett lite för fullt huvud och skolan rullar på utan pardon.
Snoret rinner, mensen rinner, tårarna rinner och tiden rinner iväg.
När allt bubblar över och blir för mycket, när man släpper näsdukarna bara för att kunna trycka i sig lite mer o-eko-billig-skitchoklad och försöker sova bort sjukdom, PMS och jobbiga val i livet på en gång.
Veckan som varit har tagit musten ur mig helt. Jag orkar inte vara stark. När tårarna rinner tänker jag på något någon sa: "Man gråter inte för att man är svag, man gråter för att varit stark alltför länge".
Jag bryter ihop och kommer igen. Det är inte the end of the world men många små tuvor välter tillslut det stora lasset och det tar tid att komma upp på vägen igen. Mitt i allt känner jag ändå att det i jobbiga stunder blir så uppenbart vad livet är till för. Vi kan inte, och bör inte, ducka för allt jobbigt men vi kan faktiskt se till att vi inte arbetar ihjäl oss eller försummar de viktiga personerna i våra liv, så när det jobbiga kommer är vi bättre rustade. Mer energi och mer mentalt i balans att ta hand om oss själva.
Hoppas ni stannar kvar och att vi hörs igen om ett tag.
Snoret rinner, mensen rinner, tårarna rinner och tiden rinner iväg.
När allt bubblar över och blir för mycket, när man släpper näsdukarna bara för att kunna trycka i sig lite mer o-eko-billig-skitchoklad och försöker sova bort sjukdom, PMS och jobbiga val i livet på en gång.
Veckan som varit har tagit musten ur mig helt. Jag orkar inte vara stark. När tårarna rinner tänker jag på något någon sa: "Man gråter inte för att man är svag, man gråter för att varit stark alltför länge".
Jag bryter ihop och kommer igen. Det är inte the end of the world men många små tuvor välter tillslut det stora lasset och det tar tid att komma upp på vägen igen. Mitt i allt känner jag ändå att det i jobbiga stunder blir så uppenbart vad livet är till för. Vi kan inte, och bör inte, ducka för allt jobbigt men vi kan faktiskt se till att vi inte arbetar ihjäl oss eller försummar de viktiga personerna i våra liv, så när det jobbiga kommer är vi bättre rustade. Mer energi och mer mentalt i balans att ta hand om oss själva.
Hoppas ni stannar kvar och att vi hörs igen om ett tag.
3 kommentarer
Snålcoachen
15 Mar 2015 21:23
Jag stannar! Krya på dig och jag hoppas att livet får rätsida igen. Det finns absolut ingen som kräver att man ska vara stark och orka allting hela tiden, det är bara något vi själva fått för oss. Samtidigt som vi aldrig skulle kräva det av någon annan, märkligt nog (med tanke på de höga krav vi ställer på oss själva).
Ät choklad, gråt och sov rejält mycket. Det är ungefär den medicinering som brukar rekommenderas i ett akut skede. Steg 2 är att se över sitt liv och vilka delar man kan förändra så att vi inte hamnar i en ond cirkel. Kram!
Omedvetenellermedvetenkonsumtion
22 Mar 2015 18:35
Jag har också dragit ner på bloggen nu och då, för att återhämta mig i intensivare tider.
Bloggen blir ju liksom inte heller bra om man pressar fram inlägg.
Och håller man på så för länge så är ju risken stor att man tillslut inte kan göra varken det ena eller det andra längre (den där berömda väggen det pratas om).
Jag hänger kvar och väntar in när du återkommit från o-eko-billig-skitchoklad-ätandet! :)
Sköt om dig!
Anonym
11 Apr 2015 04:58
Hej, jag förstår känslan mycket väl. Har själv i många år lidit av svår pms med en rejäl berg-och-dalbana av känslor varje månad. Jag kan trösta dig med att det kan finnas hjälp att få. Själv har jag via gynekolog på kvinnokliniken fått medicin som funkat jättebra i några år nu. Jag kan verkligen rekommendera att söka hjälp för det är verkligen inget som man ska behöva genomlida varje månad. Ta lite extra hand om dig dom dagar du känner så. Kram
Kommentera