Utan att förvandla detta till en terapiblogg så kan jag försöka förklara min bloggpaus. Det har helt enkelt varit svajigt i livet, det har varit tunga samtal med min sambo och det gör ont. Så ont. Lusten till allt annat försvinner och jag påminns än en gång om hur skört allt är.
 
I det här fallet blir det lätt så att man tar ut sin irritation på småsakerna i livet, fixet hemma och framförallt tid och prioriteringar. Jag känner mig tacksam för att ekonomin inte är en del av meningsskiljaktigheterna och det vill jag aldrig att det ska bli heller, det räcker med att tiden och energin till att fixa hemma redan är bristvaror.
 
I nuläget har saker ordnat upp sig och jag är så tacksam över det, men det dröjer sig ändå kvar en känsla av hur fort allt kan ändras. Jag ska inte älta detta mer nu men det positiva som det fört med sig är att jag blivit ännu mer motiverad att leva mitt liv så att oviktiga saker aldrig får ta över och skapa problem:
 
  • Jag vill ha stenkoll på ekonomin då jag inte vill att kärleken nöts bort av ekonomigräl, som tur är har jag och min sambo samma syn på pengar så det hoppas jag kan fortsätta så. Under tiden förtsöker jag spara och spendera genomtänkt för att undvika gnabb.
 
  • I framtiden vill jag kunna arbeta mindre än 100%. För mig är detta så viktigt då jag känner hur välgörande lite extra ledig tid är för mig. Det är som balsam för min själ och det behövs emellanåt. Jag älskar att vara ledig, ha oplanerade dagar, äta superlånga frukostar som går över i lunch och middag och att kunna ta ledigt och resa resa resa när mörkret och regnslaket blir för mycket.
 
  • Jag vill få bort prylar ur mitt hem. De senaste dagarna har jag blivit tokig på saker som ligger överallt hela tiden. Processen fortsätter och man blir väl aldrig helt klar.
 
  • Jag måste organisera mig. Jag har insett att det är naivt att inte ha någon fast plats för "kläder som är använda men inte smutsiga men ändå tillräckligt använda för att inte vilja läggas in i lådorna igen" då detta utgör merparten av alla kläder. Typ. Utmaningen när man bor 2 personer på 40 kvm. Fortsättning följer på detta område...

Kärleken kan man aldrig styra över och jag tror inte att ett välordnat hem och sund ekonomi kan laga något som är trasigt men det kan nog däremot göra att kärleken som finns där får ta plats istället för en massa onödigt tjafs. Jag hoppas att jag kan bli bättre på att ordna min tid så att jag säger "jag älskar dig" oftare än vad jag plockar upp strumpor. I nuläget är strumpor:älskar-ratiot ganska så ojämnt men jag vill vända det åt andra hållet. Jag hoppas det blir så.
 
Hoppas alla har en fantastisk 2:a advent och visar alla era älskade hur mycket de betyder! Det är trots allt det som är själva livet, inte sant?
 
 

Liknande inlägg

2 kommentarer

omedvetenellermedvetenkonsumtion

07 Dec 2014 22:47

Ja, det där med kärleken är inte lätt.
Inte bara guld å gröna skogar.
Nä, det är en dans på rosor.
Ibland stöter man på törnena och det kan svida rejält!
Men skönt att det lättat hos dig för stunden.
Lycka till för framtiden!

Du kommenterade hos mig angående pasta-alternativ. Jag tänkte genast göra ett inlägg om det, men det blev visst inte av.
Lovar att återkomma med ett inlägg med tips framöver. Kanske passande i slutet av julhelgen, då man lovar både ett och annat kring matintaget... ;)

Ha en fin vecka!

Svar: Tack för de fina orden... Så sant med kärleken men så svårt i stunden. Jag ser fram emot pastatipsen, det har nog varit pastarekord nu i veckan (alltså väldigt mycket pasta...) och jag kan inte säga att jag klagar men lite omväxling hade ju förnöjt en aning.
optimeralivet.blogg.se

http://denekonomiskedyslektikern.blogspot.no/

07 Dec 2014 23:02

Känner igen strump-och klädproblematiken på pricken. Har analyserat problemet och vad orsaken är till oförmågan att lägga strumporna i tvättkorgen.
1) Det hela grundar sig i att jag är rädd för att jag tidigt på morgonen inte ska hitta ett fullständigt strumpar i lådan. Då har jag åtminstone ett reservpar liggandes någonstans på golvet (eller 20 stycken). Lösningen för mig var att köpa väldigt många strumpor som ser lika dana ut så en slipper gå med omaka.

2) Halvrena kläder. Har köpt en tvättkorg i tyg,den kan knölas ihop någonstans där den inte syns-Risken med att kläderna ska blandas med de nytvättade försvinner. En annan sak är att kliva över tröskeln och börja tvätta mera. Själv har jag främst tänkt på miljön men det finns ofta ett program för halv maskin. Om det är en stor familj går det snabbt att få ihop en hel maskin men i små hushåll kan det gå rätt lång tid mellan tvättningarna om det ska vara "fullmaskin" tänk. Visst det kanske går mer pengar till el och tvättmedel men å andra sidan tar klädhögar mycket energi och kan störa livet på ett eller flera sätt. Jag använder aldrig sköljmedel då kläderna blir obehagligt mjuka och sladdrigga. Hoppas att det väger upp den extra åtgången av tvätt medel.

Svar: Tack för din kommentar, det hjälper lite att veta att vi är fler hihi.. JA, alla strumpor ser likadana ut är absolut en utopi jag försöker sträva efter så mycket jag kan. Det ständiga plocket är dock fortfarande ett problem som är så svårt. kanske bara ska införa nolltolerans på strumpor på golvet med allvarliga följder så man lär sig av med ovanan.. hmm, får se.
Tygkorgen är ju absolut en idé men tycker du inte att kläderna blir skrynkliga? Dock så inser jag ju i skrivande stund att mina kläder som just nu är i en skrynklig hög inte alls blir särskilt oskrynkliga de heller... Tvätta är ju precis som du säger inte heller bästa alternativet alltid heller, men visst ska man tvätta när man behöver, det är ju ingen idé att gå omkring i otvättade kläder och bli lite martyrig... Ja det är inte lätt. SKöljmedel har jag aldrig "lärt mig" använda och det kanske bara är bra det. Tack för dina tankar :)
optimeralivet.blogg.se

Kommentera

Publiceras ej