optimeralivet.blogg.se

.... CYKEL! Igen.

 

Det var såhär, i höstas så skulle jag lämna in min förra cykel och fick då reda på vad jag länge befarat. Den var döende, det var bara en tidsfråga innan den skulle dö (och i värsta fall ta med mig också i fallet om den valde att krascha ihop i en backe...) Snålheten satte in, jag vägrade köpa ny cykel och tvinga den stå ute under vintern så den gamla fick vara kvar. Alltid ett spännande projekt att bromsa och se om det skulle fungera...

 

En morgon i december när vädret var cyklingsbart för första gången på flera veckor klev jag ut på innergården och skulle låsa upp cykeln och det märkligaste hade hänt, den var borta. Om ni hade sett min cykel hade ni förstått min förvåning. Den var rostig, pakethållaren hängde knappt ihop, den var fulrosa och cykelkorgen hade stora hål i sig. VEM skulle vilja stjäla den? Den var dessutom låst med ett ganska så rejält lås, och när jag tittade mig omkring fick jag se flera cyklar som bara var fastlåsta i sig själva med pyttelås, mycket mycket finare cyklar än min.

 

Jag började fundera. Hade jag istället cyklat någonstans och glömt bort att jag cyklat dit och promenerat hem? Det kändes spontant mer logiskt (jag kan vara fantastiskt disträ) men det märkliga är att min cykelhjälm var hemma, och jag tror verklligen inte att ens jag skulle vara så disträ att jag promenerar hem hela vägen från typ gymmet med cykelhjälmen dinglande på armen utan att ens reflektera över det..?

 

Båda alternativer kändes lika osannolika. Jag gjorde vad man gör i det läget - jag skyllde på sambon. Inte to his face, så att säga, men i mina tankar är det han som cyklat iväg cykeln och glömt bort den.

 

Well, det var som ni förstår ingen större förlust alls, bara en spark i baken att skaffa sig ny cykel. Fick i födelsedagspresent av päronen att köpa en blocket-cykel och i helgen införskaffades den! Jag har en känsla av att ha blivit lite lite lurad då jag misstänker att den kanske inte riktigt är värd priset men vad sjutton, damen var supersöt som sålde den och jag kommer använda den till dödagar.

 

Den har fått gå ut hårt i sitt nya liv med mig, har sparat in så mycket pengar redan på att inte betala bussbiljetter, gottar mig varje gång! Enda incidenten so far är när jag skulle stanna utanför grinden (precis vid en trafikerad väg med massor av människor på trottoaren), jag hade precis höjt sadeln med 15 cm (slog i knäna i hakan när jag cyklade innan..) och när jag ska sätta ner fötterna på marken så är det ingen mark där. Marken är 15 cm länger ner. Så jag välter, jag välter som en seriefigur i en klyschigt tecknad serie, håller nästan på att välta på två förskräckta tjejer som halvt får hoppa undan..Cykeln och jag ligger ett tag och sprattlar på marken men när vi väl kommit upp (och in genom grinden, undan för blickarna) så är händelsen redan nästan glömd.

 

Utöver lite stukad stolthet så känns det bra. Budgeten för transport får gärna förbli nästintill full hela sommaren, inte mig emot! Cykel med lårmuskler på köpet, vad mer kan en flicka önska sig?

 

Hoppas ni firar valborg ordentligt imorgon! Ni i det äldre klientelet - blanda en grogg och tänk tillbaka på er ungdoms dagar, kanske sitter ni och smuttar nöjda över att inte avsluta kvällen i en buske, kanske minns ni valborg med glädje. Det är något visst med att stå och huttra i sin alldeles för kalla jacka med en carlsborg i handen...